Gustav Adolf ärvde den svenska tronen efter sin fars, Karl IX, död, och tillträdde tronen vid 16 års ålder. Sverige var då ett fattigt land med en svag armé som var i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Gustav Adolf var en mycket välbildad man och med hjälp av Axel Oxenstierna omformade han landets regering, och med ett flertal innovationer omvandlade han den svenska armén till Europas mest moderna, vältränade och fruktade. Under hans ledning slöts fred med Danmark och på slagfältet besegrades Polen och Ryssland, där han erövrade mark i Livland och Ingermanland. Hans mest välkända handling var när han lät Sverige gå in i det trettioåriga kriget, där han stod på de protestantiska ländernas sida mot de katolska arméerna under den tysk-romerske kejsaren. Han slog den kejserliga armén under slaget vid Breitenfeld, och intog flera städer och provinser i Tyskland. Han var därmed redo att erövra den kejserliga tronen och bli en av Europas stora ledare, men han stupade i strid under slaget vid Lützen den 6 november 1632 (till hans minne därefter kallad Gustav Adolfsdagen).