Vid tre års ålder inser Oskar att alla vuxna är hycklande idioter och i sin vägran att bli som dem väljer han helt enkelt att sluta växa. Istället utvecklar han två andra talanger: Att slå på sin blecktrumma, och att skrika i falsett så att glas krossas. Han går runt med sin trumma och betraktar världen ur ett ständigt underifrån-perspektiv, till den dag tyskarna marscherar in i Danzig.